"My life as a heartbreaker" - Chapter 5
“Hi! Charlotte.” Sa en dam som antagligen var Ellie’s mamma.
“Harry.” Sa jag tillbaka och log. Klockan var 22.54. Vi gick upp till Ellie’s rum och jag satte oss på hennes säng och pratade.
“Can I sleep here?” Frågade jag försiktigt och kollade på henne.
“Ofcourse you can?” Sa hon och skrattade.
Vi båda två somnade efter att vi hade pratat resten av kvällen.
"My life as a heartbreaker" - Chapter 4
Killarna bär mig någonstans, jag vet inte vart eftersom att jag bestämde mig för att blunda.
Jag är skräckslagen. Jag har vart med om samma saker fast inte lika allvarligt. De hade aldrig tagit mig någonstans, som nu.
Jag kisar försiktigt för att se om jag känner igen stället. De har ställt en stol bland ett skrotigt ställe. Killen som bar mig släppte mig och gick och hämta något. Jag visste redan vad som skulle hända.
Jag räknar tyst i mitt huvud till 3. 1, 2, 3...Jag sliter och drar men jag är inte tillräckligt stark för att kunna komma loss. De håller mig i ett hårdare och stadigare grepp för att jag inte ska komma loss.
Dåtid: Jag hörde hur regnet prasslade på plåttaket. Regnet gjorde de värre, det började bli kallt också.
Efter ett tag så hörde jag en röst. En riktigt bekant röst. Det var Harry.
“Ey! What are you doing bros?” Han hade inte sett mig än. Jag försökte göra något för att fånga hans uppmärksamhet. Jag visste att det var hans kompisar. Han började försiktigt röra sig fram och då mötte jag hans blick.
“What the fuck are you doing?!” Röt han mot hans kompisar och lät riktigt arg. Jag stönade och försökte ta mig loss.
“Let her go!” Sa han, fortfarande lika argt.
Harry försökte ta mig loss men de stoppade honom.
“Don’t touch her!” Skrek en av de stora killarna mot Harry. Jag hade aldrig sett Harry såhär förvånad även fast att vi precis har lärt känna honom.
“I thought that we were friends, but now…” Sa Harry. Ett small hördes och Harry hade slagit till killen med sin knytnäve.
Jag tänkte efter, jag var fri.
“Why?” Sa jag tyst till Harry och kollade på honom.
“I can’t let them to this to you. Run!” Sa han snabbt och betonade på you.
“No, I can’t.” Svarade jag blygt. Man såg att han snabbt vart irriterad.
“Ellie, please.” Sa han med en irriterad röst. Jag litade på honom och sprang från det äckliga stället.
Jag kollade djupt in i min kompis Adam’s ögon. Jag slog honom hårt i magen så att han la sig ner på marken.
“Don’t fucking touch her again, understand?!” Sa jag och jag hade fortfarande inte brytit ögonkontakten med honom.
“Hey bro! Whats up?” Sa de och gav mig en liten knuff. De tog tag i mina armar och satte mig på stolen, de tog fram repet. De hotade mig om att jag skulle bli fastbunden här.
“Where’s she going?” Frågade de. Mitt hjärta dunkade. Jag var rädd och visste inte vad jag skulle ta mig till.
“I don’t know?” Svarade jag snabbt. Jag var tvungen att komma på något.
“Say it!”
Adam stod och pratade i telfon så de va nu jag hade chansen. Jag kunde springa där ifrån om jag var tillräckligt snabb.
Jag kom på att jag hade bilen. De vände sig om och kollade på Ryan, jag började springa och tog fram bilnyckeln. Jag satte mig snabbt och startade bilen, jag körde snabbt.
Jag flippra snabbt upp mobilen och letade fram Ellie’s nummer. Medans det ringde så kollade jag i backspegeln men de var inte efter mig.
“Where’re you?” Var det första som jag sa i telefon.
“I’m home, where’re you?” Sa hon och jag fick en lättnad i kroppen för att hon var hemma.
“Okay good, I’m at yours now. Can I come in?” Frågade jag henne.
“Sure.”
Jag parkerade bilen och hon stod vid dörröppningen, jag gick in och tog av mig skorna. Jag kramade om henne länge. Då hörde jag en röst och ryckte till.
“Hi! Charlotte.” Sa en dam som antagligen var Ellie’s mamma.
“Harry.” Sa jag tillbaka och log. Klockan var 22.54. Vi gick upp till Ellie’s rum och jag satte oss på hennes säng och pratade.
“Can I sleep here?” Frågade jag försiktigt och kollade på henne.
“Ofcourse you can?” Sa hon och skrattade.
Vi båda två somnade efter att vi hade pratat resten av kvällen.
Här har vi kapitel 4 ! Hoppas att ni gillar det, vi har kämpat med kapitlet ganska länge !
5+ kommentarer till nästa ?x
"My life as a heartbreaker" - Part 2 of chapter 3
Nästa morgon vaknade jag av att min mobil ringde. Det stod dolt nummer. Harry sov med ryggen mot mig, och hörde inte att det ringde. Jag svarade, men sa inget. "Hello" hörde jag i luren. "Who is this" frågade jag försiktigt. "I Think you know", hörde jag en svag röst säga. Jag la på fort, och försöker somna om. Jag låg och tittade på Harry en stund, och hörde hans tunga andetag. Det ringde igen.. Det är fortfarande dolt nummer. Jag tvekade, men svarade. Åter igen sa jag ingenting. "Hey ellie" hörde jag igen. "What do you want?" Sa jag grymt. "Meet me in the alley tonight at ten". Jag blev rädd. Mitt hjärta höll på att poppa ut. "How did you get my number?" Sa jag skräckslagen. "Yeah, how? haha" hörde jag innan han la på. Det var sent på förmiddagen, när Harry vaknade. Inte konstigt när vi var uppe så sent inatt. "Mornin' sweety" hörde jag en visk bakom min rygg. "Yah morning" han tvekade inte, utan gav mig en liten blyg puss på kinden. Jag fnissade till, hon han tittade lika kärleksfullt på mig. Vi är bara vänner, men han brydde sig inte ett dugg.
Hon var underbar. Så mysig och underbar. Tur att jag har en egen lägenhet, så inga föräldrar störde. När vi var halvvägs ut i köket för att hitta något att äta, kollade jag ut till dörren, och såg att jag hade fått post. Det stog "from -A" på kuvertet. jag försökte riva upp det snabbt , men ändå försiktigt. Det var ett vitt avrivet papper, med röd text som såg ut som blod. Jag vågade knappt läsa, men ändå gjorde jag det. Det stog "don't touch her, she is ours now" jag vände mig om och tittade på henne. "You gonna stay here tonight, you don't go out there" sa jag rädd som jag var. "Yes, i'm gonna go home soon" sa hon till mig. "You don't understand ellie, please you have to stay!"
"No i can't" sa hon, och jag blev rädd. Men jag orkade inte försvara henne, när hon var så envis. Vi glömde bort att äta, och sa Hejdå till varandra. Jag var orolig för henne. Men hon hade något annat att göra, då fick jag lita på henne.
Jag gick sakta och rädd i spöregnet. Jag ville inte gå till gränden den kvällen. Men jag blev tvungen att ta reda på vem som var efter mig. Jag bestämde mig för att gå dit lite innan, så jag kunde se vem det var, för han trodde att jag ska komma klockan tio. Jag gick nervöst och sakta över gatan till gränden. Jag kollade på klockan, den var bara kvart över nio. Jag stod och väntade, sen såg jag ett ansikte som kom närmre...
"My life as a heartbreaker" - Part 1 of chapter 3
"I know. Come on, we can go to the bench and just take a sit." Föreslog han och kollade på mig frågande.
Vi gick ner till parken och satte oss. Det dröjde inte länge förens han kollade djupt in i mina ögon. Jag stelnade till för att han kollade på mig i ett bra tag.
Jag kollade in i de gröna ögonen som hade blåa nyanser i ögonen. Man såg att hon var generad. Hennes kinder var rosa aktiga. Hon gömde sitt ansikte med hjälp av sina händer. Jag drog bort hennes händer.
“Don’t.” Sa jag och log mot henne. Hon tog bort sina händer och kollade bort.
Jag började prata för att avbryta den pinsamma tystnaden.
“What’s the time?” Frågade jag henne och hon flipprade upp sin mobil och tryckte på knappen, klockan visade sig 02.37.
“02..37” Sa hon medans hon kollade på mig snabbt och vände sedan blicken.
“Do you wanna join me home or are you staying here alone?” Frågade jag henne, hon såg fundersam ut men svarade därefter ett ja. Vi gick genom de tysta gatorna.
När vi kom fram till lägenheten så letade jag fram mina nycklar och stoppade in nyckeln i hålet.
När vi kom in så ledde jag henne till vardagsrummet och satte på tvn.
“Do you want something?” Frågade jag med ett trött leende.
“Yes, something to drink.” Svarade hon tillbaka och kollade på mig snabbt.
Jag hade bara cola så jag tog det och gick ut till vardagsrummet igen. Jag tog fram 2 filmer. The grunge och Taken. Jag tog en film i en varsin hand och gömde dem.
“Choose one hand, right or left?” Fråga jag henne med ett flin.
“Left” Sa hon. Det blev The grunge.
“Damn it!” Sa hon och skrattade. Innan vi startade filmen så gick vi till köket och poppade popcorn. Vi gick tillbaka till vardagsrummet och satte på filmen.
Jag hatade skräckfilmer och ville inte kolla men jag tvingade mig själv.
Vi hade filtar och kuddar runt om kring oss och jag och Harry kramade om varandra. Han var riktigt gosig faktiskt, som en nallebjörn.
Jag blev bara tröttare och tröttare, tillslut så kunde jag inte hålla mig nå mera så jag la mitt huvud försiktigt mot Harrys bröstkorg. Jag kunde höra hur hans hjärta dunkade.
Vi betedde oss som ett riktigt kärleks par just nu men vi är bara vänner. Plötsligt så kände jag att Harry ryckte till.
“What happend?” Frågade jag honom och blev förvånad.
“Oh, notning. I was just a little bit scared.” Sa han blygt. Jag började genast skratta åt det han sa. Vi båda började skratta och sedan låg vi på varandra.
När jag kollade klockan så var den 04.11. Vi låg och pratade när filmen var slut, vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det kändes verkligen som att jag och Harry var vänner som hade känt varandra i år. Efter allt pratande så var vi båda riktigt trötta och sa god natt till varandra.
